mormor
Jag saknar dig så oerhört mycket. Det är så svårt att förstå. Snart tre månader har gått men jag vägrar liksom att inse att du faktiskt är borta.
Världens finaste mormor.
It's over
Alltså jag är så jävla nöjd. Träffade M i fredags och jag bara eh du är inte samma person och ja jag tycker om dig men inte så mycket längre. Och när jag fick höra honom argumentera FÖR porrindustrin (alltså helt sjuka saker sa han) så orkade jag inte mer. Är så glad att jag inte är med honom längre. Man blir ju blind för sånt där när man är kär. Inte en kille för mig alltså.
Och att gå därifrån för att åka hem till en annan snubbe kändes för himla gött. Haha.
Ah, det känns bara så jävla bra att inse att jag har kommit över honom helt. Och att det var bra att vi gjorde slut. Har insett att jag inte är kär längre. Så jävla skönt.
ont
Jag förstår inte riktigt, ärligt talat. Jag blir så jävla ledsen. Och det är jag ju redan, varje dag och hela tiden, så det hade ju varit fint om du bara brydde dig lite.
Började gråta på yogan tidigare, när all stelhet i kroppen försvann.
Jag förstår inte hur det någonsin ska kunna bli som vanligt. Jag saknar henne och tänker på henne varenda sekund och även fast det är så fint att tänka på alla bra minnen, på hur speciell och rolig och påhittig hon var, så kan jag inte låta bli att tänka på hur fint vi hade kunnat fortsätta att ha det.
Jag vill inte. Jag vill verkligen inte att du ska vara borta. Det går inte. Du fattas mig.
-
Det är så jävla konstigt. Har aldrig riktigt funderat över det här med döden, men jävlar vad konstigt det är egentligen. Hur hon kan ligga där och se likadan ut men ändå inte vara kvar.
Jag trodde aldrig att jag skulle våga se och röra vid en död människa. Och sedan ville jag inte lämna henne. Hon var fortfarande lite varm och hon var så liten och söt. Jag trodde hela tiden att hon skulle röra sig, men jag såg ju att hon inte andades längre.
Det går fortfarande inte att förstå att hon inte är kvar här. Att Leif nu sitter ensam i sin lägenhet och att vi aldrig kommer få se henne igen. Jag kan inte sluta tänka på hennes kropp, var den är nu och var den ska vara fram till kremeringen. Men jag vet ju att kroppen är inte hon, hon är inte där.
Jag saknar dig redan, Mormor.
mormor
Snälla försvinn inte. Jag vet inte om jag klarar besöka dig på din dödsbädd imorgon men jag vet ju att jag måste. För din skull. Men jag orkar inte, kan inte se dig. Jag älskar dig så oerhört mycket och jag förstår inte hur vi ska klara oss utan dig.
samcro
Är sjuk. Fan, har så tråkigt. Är inte ens lite snuvig utan bara helt tjock i halsen och bröstet och haft massa feber. Det är inte kul att ligga hemma å vara sjuk när man vet att man förlorar typ 1600 spänn på det. Jaja.
Tittar på Sons of Anarchy och det är gött. Har redan sett fyra avsnitt idag haha. Är inne på fjärde säsongen nu och vill inte att det ska ta slut. SPÄNNANDE.
Vill ha en motorcykel. Tänk vad fett att kunna åka omkring på sommaren. Lite onödigt dock, men härligt.
Vet inte riktigt vad jag skriver om nu, bara babblar men jag har ju inte gjort något på två dagar så jag är rätt så uttråkad.
Vill att det ska bli helg. Men jag känner ändå att jag inte bara vill ut och festa. Utan, jag vill.. Äh. Orkar inte hoppas, eller anstränga mig. Take it as it comes.
puss
saknar
Ibland känns det som om jag bara lurar mig själv. Det känns som att jag inte alls kommit över honom och jag vet att snart kommer blixten slå ner. Jag vet att han kommer träffa någon snart för han kan inte vara ensam och det kommer ta så jävla hårt på mig. Ibland saknar jag honom så otroligt mycket. Jag saknar oss. Hur kul vi kunde ha det tillsammans. En del av mig fattas fortfarande. Jag vill kunna träffa honom och prata med honom men det är inte samma sak längre. Han känns inte som samma person.
Jag vet att jag borde höra av mig, han har tyckt att jag varit dålig på det och jag vet att han behöver prata. Men jag har ingen lust. Har ingen lust att göra vad som skulle vara bra för honom. Jag har kommit till ett stadie där jag mest är förbannad. På hur han behandlade mig när han gjorde slut. Hur han behandlat mig sedan han gjorde slut. Han verkar tro att du kan ha kakan och äta den samtidigt. Men det funkar inte så.
Jag blir så jävla trött på folk som bara gräver ner huvudet i sanden och inte tar tag i sina problem. Det är jättebra att se positivt på saker och ting, men ibland måste man faktiskt face facts. Jag har från vänner fått höra att han mått piss i höst, pratat mycket om sina andra problem med en kompis till oss båda, och hur han verkligen öppnat sig. Det gör han inte hur som helst. Han har mått dåligt. Och även om jag innerst inne vill att han ska må bra, så kan jag inte låta bli att tycka att det är skönt. Det bevisar att det inte var lätt för honom att lämna mig och att han haft svårt att komma över det.
Jag saknar honom så.
2011
Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Besökte The United Stateeees of Americaaa
Vilka länder besökte du?
USA som sagt, Tjeckien, Tyskland och Danmark
Är det något du saknade år 2011 som du vill ha år 2012?
Att få ha vovvi hemma hos mig
De stunder från år 2011 kommer du alltid att minnas?
New York-resan, när han gjorde slut och demon om ett pälsfritt göteborg
Vad var din största framgång 2011?
Att jag kunde ta mig igenom en förjävlig sak som jag aldrig trodde att jag skulle klara
Största misstaget?
Typ att jag var rätt lat och inte orkade med saker alltid
Var spenderade du mest pengar?
I New York antar jag..
Gjorde någonting dig riktigt glad?
Mattias gjorde mig riktigt glad i åtta månader av 2011. Och mina fantastiska vänner. Och alla nya vänner jag funnit!
Gjorde någonting dig riktigt ledsen?
Ja, det vet vi väl vid det här laget.
Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2011?
Somebody that I used to know - Gotye ft Kimbra, Dedication to my ex - Lil Wayne mfl, Shake it out - Florence + the machine, Dementorer - Mattias Alkberg
Årets album:
Tom Watis - Bad as me
Årets film:
Melancholia (utan tvekan), Hanna
Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Jag var nog gladare tror jag. Svårt att jämföra.
Vad önskar du att du gjort mer?
Samma som förra året - åkt till Stockholm och Malmö.
Vad önskar du att du gjort mindre?
Blivit bakfull.
Något du önskade dig och fick?
En egen liten lägenhet
Något du önskade dig men inte fick?
En ny lokal till jobbet..
Vem saknade du?
Mattias, mest. Och pappa.
Besökte The United Stateeees of Americaaa
Vilka länder besökte du?
USA som sagt, Tjeckien, Tyskland och Danmark
Är det något du saknade år 2011 som du vill ha år 2012?
Att få ha vovvi hemma hos mig
De stunder från år 2011 kommer du alltid att minnas?
New York-resan, när han gjorde slut och demon om ett pälsfritt göteborg
Vad var din största framgång 2011?
Att jag kunde ta mig igenom en förjävlig sak som jag aldrig trodde att jag skulle klara
Största misstaget?
Typ att jag var rätt lat och inte orkade med saker alltid
Var spenderade du mest pengar?
I New York antar jag..
Gjorde någonting dig riktigt glad?
Mattias gjorde mig riktigt glad i åtta månader av 2011. Och mina fantastiska vänner. Och alla nya vänner jag funnit!
Gjorde någonting dig riktigt ledsen?
Ja, det vet vi väl vid det här laget.
Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2011?
Somebody that I used to know - Gotye ft Kimbra, Dedication to my ex - Lil Wayne mfl, Shake it out - Florence + the machine, Dementorer - Mattias Alkberg
Årets album:
Tom Watis - Bad as me
Årets film:
Melancholia (utan tvekan), Hanna
Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Jag var nog gladare tror jag. Svårt att jämföra.
Vad önskar du att du gjort mer?
Samma som förra året - åkt till Stockholm och Malmö.
Vad önskar du att du gjort mindre?
Blivit bakfull.
Något du önskade dig och fick?
En egen liten lägenhet
Något du önskade dig men inte fick?
En ny lokal till jobbet..
Vem saknade du?
Mattias, mest. Och pappa.
Nu ser jag fram emot ett gött 2012. Det nya året har börjat SÄMST. Världens bästa mår dåligt och jag oroar mig, jag har gjort en anmälan på en busschaufför och vet inte hur långt det kommer att gå, och alla tankar såklart, de finns ju kvar.
du
Fy fan vad jag inte tycker om dig längre.
Nomnom
Har ikväll varit på julbord med jobbet på Sjömagasinet. GOTT. Fick trerätters veganskt, riktigt gött. Sedan åkte vi förbi Musikhjälpen och eftersom jag under denna hösten har utvecklat en kärlek till Jason, Timbuktu, var jag glad att se honom stå där i glasburen. Gillar hans program i P3 och han är helt amazing. Rösten, dialekten, så jävla smart och liksom bara helt skön och go. Åh. Ville inte gå därifrån, ville ba titta och lyssna på honom. Mmm Jason. Bra kille!
Men puh, nu måste jag sova. Önskade Meat is Murder förut förresten, med en fin liten hälsning..
läskigt.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14060243.ab
Ok så himla himla obehagligt. Kolla på den, fyfan jag ryser typ. Så jäkla läskigt.
Typ 500 meter från min häst. Tänk om jag hittat den. Uuuuuh.
Ååååååh aj aj aj ser ni vad farlig och läskig den ser ut!!!!
Sting of battle
Vet inte vad som hände, jag gillar ju verkligen inte Mando Diao. Och det här är ju verkligen inte Mando Diao heller. Jag gillar det här som fan!
four letter word
Hm, alltså vad fan ska man tro. När ska det här vara över?
Jag trodde ju nästan att det var det nu. Sedan ringer han en fredagnatt och pratar om hur dåligt han mår, hur mycket han saknar mig, hur jobbigt det här är för honom, och bla bla bla. Jag som är på så jävla god väg att gå vidare. Sluta med det där, jag vill inte höra. Jag vill inte att han ska må dåligt, inte nu när jag mår bättre. Fast samtidigt känns det bra att han mår kass - jag vill ju typ att han ska må förjävligt eftersom det är han som förstört det vi hade. Men ändå, han har ju uppenbarligen ett litet problem han måste ta itu med, och jag vill att han ska inse det.
Hur som helst, så tänker jag inte gå med på att han, någon gång i månaden, ringer mig och vill att jag ska komma dit. Just nu så vill jag inte att han ska säga att han vill träffa mig, jag vill egentligen inte att vi ska låtsas om varandra. Det är så mycket enklare att komma över honom om vi inte har någon kontakt. Men han förstår inte det. Nu har det antagligen kommit ikapp honom - varför det blev som det blev. Det har inte med våra känslor att göra - han känner ju uppenbarligen väldigt starkt för mig fortfarande. Det har med honom att göra. Och det får mig att må så mycket bättre.
Är rätt nöjd med tillvaron just nu i alla fall. Ska till min fina häst två dagar nästa vecka och jag ser äntligen fram emot det igen. Trodde jag verkligen att jag skulle kunna vara utan honom. Puss.
heavy cross.
Har just suttit och gråtit lite efter att jag hittade facebookprofilen av några av mina vänners kompis som tog livet av sig i torsdags. Att se allt som alla har skrivit till henne de senaste dagarna på facebook fast hon är död blev bara för mycket. Så jävla tragiskt.
Att dessutom se en av mina bästa, finaste vänner vara så ledsen är riktigt jobbigt. Jag har känt mig så hjälplös. Min annars otroligt glada vän var plötsligt jättedeppig och hon förtjänar verkligen inte detta efter allt som hänt henne det senaste. Ingen gör det.
Jag vet inte. Känner mig bara väldigt ensam igen. Jag är ju det.
Det går fortfarande upp och ner, jag är glad men sedan blir jag deppig. Jag tror att allt är bra men inser sedan att det inte är helt bra. Jag saknar ju honom så jag håller på att spricka. Jag har fortfarande honom dold på facebook, för jag klarar helt enkelt inte av att se vad han gör, vilka han pratar med och hur han mår. Men jag kan inte låta bli att tjuvkika ibland, och genast blir jag helt nere.. Som nu.
Fan, när ska det gå över? Det har gått TRE månader nu. De tre värsta månaderna i mitt liv.
19 november
PEPPEN ÄR TOTAAAAAAAAL!!!!!
