saknar
Ibland känns det som om jag bara lurar mig själv. Det känns som att jag inte alls kommit över honom och jag vet att snart kommer blixten slå ner. Jag vet att han kommer träffa någon snart för han kan inte vara ensam och det kommer ta så jävla hårt på mig. Ibland saknar jag honom så otroligt mycket. Jag saknar oss. Hur kul vi kunde ha det tillsammans. En del av mig fattas fortfarande. Jag vill kunna träffa honom och prata med honom men det är inte samma sak längre. Han känns inte som samma person.
Jag vet att jag borde höra av mig, han har tyckt att jag varit dålig på det och jag vet att han behöver prata. Men jag har ingen lust. Har ingen lust att göra vad som skulle vara bra för honom. Jag har kommit till ett stadie där jag mest är förbannad. På hur han behandlade mig när han gjorde slut. Hur han behandlat mig sedan han gjorde slut. Han verkar tro att du kan ha kakan och äta den samtidigt. Men det funkar inte så.
Jag blir så jävla trött på folk som bara gräver ner huvudet i sanden och inte tar tag i sina problem. Det är jättebra att se positivt på saker och ting, men ibland måste man faktiskt face facts. Jag har från vänner fått höra att han mått piss i höst, pratat mycket om sina andra problem med en kompis till oss båda, och hur han verkligen öppnat sig. Det gör han inte hur som helst. Han har mått dåligt. Och även om jag innerst inne vill att han ska må bra, så kan jag inte låta bli att tycka att det är skönt. Det bevisar att det inte var lätt för honom att lämna mig och att han haft svårt att komma över det.
Jag saknar honom så.
2011
Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Besökte The United Stateeees of Americaaa
Vilka länder besökte du?
USA som sagt, Tjeckien, Tyskland och Danmark
Är det något du saknade år 2011 som du vill ha år 2012?
Att få ha vovvi hemma hos mig
De stunder från år 2011 kommer du alltid att minnas?
New York-resan, när han gjorde slut och demon om ett pälsfritt göteborg
Vad var din största framgång 2011?
Att jag kunde ta mig igenom en förjävlig sak som jag aldrig trodde att jag skulle klara
Största misstaget?
Typ att jag var rätt lat och inte orkade med saker alltid
Var spenderade du mest pengar?
I New York antar jag..
Gjorde någonting dig riktigt glad?
Mattias gjorde mig riktigt glad i åtta månader av 2011. Och mina fantastiska vänner. Och alla nya vänner jag funnit!
Gjorde någonting dig riktigt ledsen?
Ja, det vet vi väl vid det här laget.
Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2011?
Somebody that I used to know - Gotye ft Kimbra, Dedication to my ex - Lil Wayne mfl, Shake it out - Florence + the machine, Dementorer - Mattias Alkberg
Årets album:
Tom Watis - Bad as me
Årets film:
Melancholia (utan tvekan), Hanna
Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Jag var nog gladare tror jag. Svårt att jämföra.
Vad önskar du att du gjort mer?
Samma som förra året - åkt till Stockholm och Malmö.
Vad önskar du att du gjort mindre?
Blivit bakfull.
Något du önskade dig och fick?
En egen liten lägenhet
Något du önskade dig men inte fick?
En ny lokal till jobbet..
Vem saknade du?
Mattias, mest. Och pappa.
Besökte The United Stateeees of Americaaa
Vilka länder besökte du?
USA som sagt, Tjeckien, Tyskland och Danmark
Är det något du saknade år 2011 som du vill ha år 2012?
Att få ha vovvi hemma hos mig
De stunder från år 2011 kommer du alltid att minnas?
New York-resan, när han gjorde slut och demon om ett pälsfritt göteborg
Vad var din största framgång 2011?
Att jag kunde ta mig igenom en förjävlig sak som jag aldrig trodde att jag skulle klara
Största misstaget?
Typ att jag var rätt lat och inte orkade med saker alltid
Var spenderade du mest pengar?
I New York antar jag..
Gjorde någonting dig riktigt glad?
Mattias gjorde mig riktigt glad i åtta månader av 2011. Och mina fantastiska vänner. Och alla nya vänner jag funnit!
Gjorde någonting dig riktigt ledsen?
Ja, det vet vi väl vid det här laget.
Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2011?
Somebody that I used to know - Gotye ft Kimbra, Dedication to my ex - Lil Wayne mfl, Shake it out - Florence + the machine, Dementorer - Mattias Alkberg
Årets album:
Tom Watis - Bad as me
Årets film:
Melancholia (utan tvekan), Hanna
Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Jag var nog gladare tror jag. Svårt att jämföra.
Vad önskar du att du gjort mer?
Samma som förra året - åkt till Stockholm och Malmö.
Vad önskar du att du gjort mindre?
Blivit bakfull.
Något du önskade dig och fick?
En egen liten lägenhet
Något du önskade dig men inte fick?
En ny lokal till jobbet..
Vem saknade du?
Mattias, mest. Och pappa.
Nu ser jag fram emot ett gött 2012. Det nya året har börjat SÄMST. Världens bästa mår dåligt och jag oroar mig, jag har gjort en anmälan på en busschaufför och vet inte hur långt det kommer att gå, och alla tankar såklart, de finns ju kvar.
du
Fy fan vad jag inte tycker om dig längre.
Nomnom
Har ikväll varit på julbord med jobbet på Sjömagasinet. GOTT. Fick trerätters veganskt, riktigt gött. Sedan åkte vi förbi Musikhjälpen och eftersom jag under denna hösten har utvecklat en kärlek till Jason, Timbuktu, var jag glad att se honom stå där i glasburen. Gillar hans program i P3 och han är helt amazing. Rösten, dialekten, så jävla smart och liksom bara helt skön och go. Åh. Ville inte gå därifrån, ville ba titta och lyssna på honom. Mmm Jason. Bra kille!
Men puh, nu måste jag sova. Önskade Meat is Murder förut förresten, med en fin liten hälsning..
läskigt.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14060243.ab
Ok så himla himla obehagligt. Kolla på den, fyfan jag ryser typ. Så jäkla läskigt.
Typ 500 meter från min häst. Tänk om jag hittat den. Uuuuuh.
Ååååååh aj aj aj ser ni vad farlig och läskig den ser ut!!!!
Sting of battle
Vet inte vad som hände, jag gillar ju verkligen inte Mando Diao. Och det här är ju verkligen inte Mando Diao heller. Jag gillar det här som fan!
four letter word
Hm, alltså vad fan ska man tro. När ska det här vara över?
Jag trodde ju nästan att det var det nu. Sedan ringer han en fredagnatt och pratar om hur dåligt han mår, hur mycket han saknar mig, hur jobbigt det här är för honom, och bla bla bla. Jag som är på så jävla god väg att gå vidare. Sluta med det där, jag vill inte höra. Jag vill inte att han ska må dåligt, inte nu när jag mår bättre. Fast samtidigt känns det bra att han mår kass - jag vill ju typ att han ska må förjävligt eftersom det är han som förstört det vi hade. Men ändå, han har ju uppenbarligen ett litet problem han måste ta itu med, och jag vill att han ska inse det.
Hur som helst, så tänker jag inte gå med på att han, någon gång i månaden, ringer mig och vill att jag ska komma dit. Just nu så vill jag inte att han ska säga att han vill träffa mig, jag vill egentligen inte att vi ska låtsas om varandra. Det är så mycket enklare att komma över honom om vi inte har någon kontakt. Men han förstår inte det. Nu har det antagligen kommit ikapp honom - varför det blev som det blev. Det har inte med våra känslor att göra - han känner ju uppenbarligen väldigt starkt för mig fortfarande. Det har med honom att göra. Och det får mig att må så mycket bättre.
Är rätt nöjd med tillvaron just nu i alla fall. Ska till min fina häst två dagar nästa vecka och jag ser äntligen fram emot det igen. Trodde jag verkligen att jag skulle kunna vara utan honom. Puss.
heavy cross.
Har just suttit och gråtit lite efter att jag hittade facebookprofilen av några av mina vänners kompis som tog livet av sig i torsdags. Att se allt som alla har skrivit till henne de senaste dagarna på facebook fast hon är död blev bara för mycket. Så jävla tragiskt.
Att dessutom se en av mina bästa, finaste vänner vara så ledsen är riktigt jobbigt. Jag har känt mig så hjälplös. Min annars otroligt glada vän var plötsligt jättedeppig och hon förtjänar verkligen inte detta efter allt som hänt henne det senaste. Ingen gör det.
Jag vet inte. Känner mig bara väldigt ensam igen. Jag är ju det.
Det går fortfarande upp och ner, jag är glad men sedan blir jag deppig. Jag tror att allt är bra men inser sedan att det inte är helt bra. Jag saknar ju honom så jag håller på att spricka. Jag har fortfarande honom dold på facebook, för jag klarar helt enkelt inte av att se vad han gör, vilka han pratar med och hur han mår. Men jag kan inte låta bli att tjuvkika ibland, och genast blir jag helt nere.. Som nu.
Fan, när ska det gå över? Det har gått TRE månader nu. De tre värsta månaderna i mitt liv.
19 november
PEPPEN ÄR TOTAAAAAAAAL!!!!!
tropicana
VEM är du som knackar på min dörr, rycker i dörrhandtaget och tittar in genom brevinkastet? VEM?
Jag pallar inte. Jag var livrädd idag, stod och skakade och vågade inte ens gå fram till titthålet och kolla. LIVRÄDD. Jag vet att ingen kan ta sig in i min lägenhet, men jag blev bara så jävla rädd.
Antagligen är det tyvärr så att det har med lägenhetens förra hyresgäst att göra (som blev vräkt och rökt sönder halva lägenheten, och vi har fått påhälsning av Kronofogden på hans räkning), men jag tänker inte finna mig i att HANS kompisar eller ovänner ska knacka på hos MIG.
Väntar jag inte besök så öppnar jag inte, så enkelt är det.
Och det är fan inte min plikt att ta hand om hans fucking inkassobrev, kronofogden-delgivningsbrev eller hans jävla "vänner".
Det är väl fan inte meningen att min lördag ska gå åt till att smyga runt i min egen lägenhet för att ingen ska höra mig i trappuppgången och inte våga tända några lampor.
Förresten. The Winner Takes it All är en för jävla bra låt. Och sann. För det är precis så det är. Och det fina är att det är jag som är vinnaren. Så jävla bra. Att du smsar mig på fredagsnatten att du vill snacka och att du saknar mig och jag bara "kan inte, är på fest, men ring gärna mig imöra", varpå han svarar att nja vet inte kanske att jag ringer imorgon (och sedan inte gör det). Mm. En feg jäkla röv är vad han är och jag, jag vet vad jag vill och vet att jag går vidare, och klarar mig jävligt bra utan honom. Så det så.
shake it out
Okej jag oroar ihjäl mig. Förhoppningsvis får vi besked imorgon. Antagligen inget jätteroligt besked. :( :( :( Orolig.
ojdå
Haha, jag är så jäkla störd ibland va. Blev jättejättefull i lördags och hade en händelserik kväll. Tacos, öl och tequila, dans på rio rio, sjungandes A day in the life av Beatles med en britt, vinglade till svartklubb tidigt på morgonen, hånglade lite (borde jag kanske inte gjort men fan) åkte vagnen hem och pratade med en kille med annat ursprung om hans liv och hans problem (han var typ tvingad att vara gift och ha barn och han mådde skit och nu hade tjejen stuckit med barnen) och han sa att vi hade det så mycket enklare, klättrade upp från spårvgansplattformen (jag tar aldrig den vägen annars, men att klättra där i leran var tydligen en bra idé).
Ja, jag hade en kul kväll helt enkelt. Men idag har jag lite ont i revbenen, vet inte vad jag gjort.. Ah. Lite måndagsångest faktiskt, men samtidigt känns det så himla skönt att jag inte bara har Mattias i huvudet längre.
I lördags råkade jag donera 1000 kronor till Dinas Ark, fast jag bara skulle donera 100. Det känns ju sådär. Jag hoppas verkligen att de kan föra de 900 tillbaka till mig.. Ahh blir så trött på mig själv ibland.
Igår sov jag hela dagen förresten. Alltså till kl 20 på kvällen sen gick jag och la mig igen 21.15.
Trött. Ska nog sova snart igen. Hade helst inte sovit ensam dock.
HANNA
Okej, såg just filmen Hanna. Så jäkla bra. Alla borde se den. Sjukt cool. Se den.
Och.. Vet inte riktigt vad jag ska säga. Eller göra. Hela måndagen gick åt till att gråta, det kändes förjävligt men nu kanske det är bättre igen, vet inte.
Om han bara kunde sluta vara så himla korkad och naiv. För sin egen skull, men mest för min.
GOSSIP
Detta betyder att jag ska sluta skriva om honom och om oss nu. Tjötar så jävla mycket. Och ältar och ältar, ska försöka att inte tänka så mycket nu.
Somebody that I used to know - Gotye
Ja, oj oj oj. Kom precis hem efter att ha hängt med honom i tre timmar. Jag sa ifrån att nej, du kan inte stanna tills imorgon. Fast det var det enda jag ville. Men jag har en askul kväll framför mig och skulle han varit med hade allting blivit så annorlunda och jobbigt.
Det kändes bra. Men konstigt. Jag upptäcker mer och mer att jag kanske inte borde vilja vara med honom. Det var så skönt att kunna sitta och snacka om allting, prata om fina minnen utan att börja lipa. Han är helt enkelt inte så seriös och vill inte detta tillräckligt mycket för att vi skulle kunna vara tillsammans.
Så, nu är vi vänner. Liksom, vänner. Han kommer till Göteborg nästa helg kanske, och då kanske vi kommer kunna hänga tillsammans med våra vänner. Det känns nästan så.
Jag tycker det känns så skönt att höra att faktiskt tycker att det här är skitjobbigt, att han mådde piss efter att jag dykt upp i Jönköping och att det inte är enkelt som jag trodde att han tyckte. Jag vet att han har känslor och att han älskar mig och är kär, men han prioriterar helt enkelt fel.
Det känns bra.
