let love not weigh me down

fan vad fint det är. allt

natten till idag var det några som släppt ut 17.000 minkar från en farm. ja, det är bra att farmen antagligen inte kommer klara sig nu och kommer behöva stänga igen, men jag tycker inte det är såhär det ska gå till. jag vill inte att vi som (lagliga) djurrättsaktivister ska få ta skit för att vi släpper ut minkar och bla bla när det faktiskt inte är vi som gör det. jag orkar inte ha stämpeln att vi är dumma i huvudet och våldsamma osv, och ibland tycker jag faktiskt att rätt ska vara rätt. jättemånga minkar blev överkörda direkt, och visst, de hade dött på ett värre sätt inne på farmen (då hade farmaren tjänat massa pengar på deras död), men jag tycker ändå inte om sånt här. när vi faktiskt demonstrerar lagligt och gör massor av saker för att istället få sverige att sluta med minkuppfödning tycker jag nästan att en sådan här sak bara förstör.

kom att tänka på ed harcourt förut, så jag sitter och lyssnar på honom nu, och tänker tillbaka på när jag var typ 14-15 år. fan vad jag gillade honom. nu låter det ganska halvdant, fattar inte vad det var jag tyckte var så himla bra. men jaja jag var väl ung.
fast Ed Harcourt – Let Love Not Weigh Me Down är fin.

HERREGUD, förresten. jag ska antagligen gå på sverige-tyskland på ullevi i november. FOTBOLL ALLTSÅ. TYSKLAND! jag ska få se dom LIVE. haha helt sjukt jäkla galet. jag är så pepp så jag dör. kan ju inte sitta där och heja på fel land, lär ju bli nedslagen haha. nejmen shit, klose och özil och müller.. måste försöka ta mig in i omklädningrummet efteråt. tatuerar mig om två veckor förresten, PEPPPPPP!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0