four letter word

Hm, alltså vad fan ska man tro. När ska det här vara över?
Jag trodde ju nästan att det var det nu. Sedan ringer han en fredagnatt och pratar om hur dåligt han mår, hur mycket han saknar mig, hur jobbigt det här är för honom, och bla bla bla. Jag som är på så jävla god väg att gå vidare. Sluta med det där, jag vill inte höra. Jag vill inte att han ska må dåligt, inte nu när jag mår bättre. Fast samtidigt känns det bra att han mår kass - jag vill ju typ att han ska må förjävligt eftersom det är han som förstört det vi hade. Men ändå, han har ju uppenbarligen ett litet problem han måste ta itu med, och jag vill att han ska inse det.
Hur som helst, så tänker jag inte gå med på att han, någon gång i månaden, ringer mig och vill att jag ska komma dit. Just nu så vill jag inte att han ska säga att han vill träffa mig, jag vill egentligen inte att vi ska låtsas om varandra. Det är så mycket enklare att komma över honom om vi inte har någon kontakt. Men han förstår inte det. Nu har det antagligen kommit ikapp honom - varför det blev som det blev. Det har inte med våra känslor att göra - han känner ju uppenbarligen väldigt starkt för mig fortfarande. Det har med honom att göra. Och det får mig att må så mycket bättre.
Är rätt nöjd med tillvaron just nu i alla fall. Ska till min fina häst två dagar nästa vecka och jag ser äntligen fram emot det igen. Trodde jag verkligen att jag skulle kunna vara utan honom. Puss.

Kommentarer
Postat av: o

åh emma BRA! puss du e bäst!

2011-11-27 @ 22:14:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0