keepyoureartotheground

Jag pallar inte. Jag var livrädd idag, stod och skakade och vågade inte ens gå fram till titthålet och kolla. LIVRÄDD. Jag vet att ingen kan ta sig in i min lägenhet, men jag blev bara så jävla rädd.

Antagligen är det tyvärr så att det har med lägenhetens förra hyresgäst att göra (som blev vräkt och rökt sönder halva lägenheten, och vi har fått påhälsning av Kronofogden på hans räkning), men jag tänker inte finna mig i att HANS kompisar eller ovänner ska knacka på hos MIG.

Väntar jag inte besök så öppnar jag inte, så enkelt är det.

Och det är fan inte min plikt att ta hand om hans fucking inkassobrev, kronofogden-delgivningsbrev eller hans jävla "vänner".

Det är väl fan inte meningen att min lördag ska gå åt till att smyga runt i min egen lägenhet för att ingen ska höra mig i trappuppgången och inte våga tända några lampor.

Förresten. The Winner Takes it All är en för jävla bra låt. Och sann. För det är precis så det är. Och det fina är att det är jag som är vinnaren. Så jävla bra. Att du smsar mig på fredagsnatten att du vill snacka och att du saknar mig och jag bara "kan inte, är på fest, men ring gärna mig imöra", varpå han svarar att nja vet inte kanske att jag ringer imorgon (och sedan inte gör det). Mm. En feg jäkla röv är vad han är och jag, jag vet vad jag vill och vet att jag går vidare, och klarar mig jävligt bra utan honom. Så det så.