keepyoureartotheground

idag läste jag ut första twilight-boken.
ok. vet inte vad jag ska säga, mer än att jag haft ont i hjärtat genom hela boken & att det inte direkt känns bättre nu.
har insett att all kärlek jag läser om, hör om & ser gör så jävla ont i mig (=SÅ.JÄVLA.PATETISKT.)

jag förstår inte riktigt vad jag vill med det här inlägget. jag vet bara att jag läst en fantastisk kärlekshistoria (som jag aldrig trodde jag skulle känna så starkt för) & att jag känner mig så jävla uppgiven och bräcklig nu
i vilket fall som helst, ska jag börja på andra delen nu. önska mig lycka till



äsch, jag vet att jag ändå kommer ta bort det här inlägget imorgon när jag ångrar mig. haha, jag förstår mig inte på mig själv.