keepyoureartotheground

varje gång jag träffat anina eller fanny (nu efter att de flyttat till andra delar av sverige) känner jag mig typ halv. jag blir helt vemodig och arg och ledsen. sist jag kom hem från stockholm grät jag bara och var tvungen att ringa fanny och säga hur mycket jag saknade henne (efter bara typ 5 timmar).
 helgen har jag spenderat med anina här i göteborg och nu är hon tillbaka i malmö och jag mår konstigt. det jobbigaste är att inte veta när vi kommer ses nästa gång. fan varför ska folk flytta och ha sig? fast jag känner bara mer och mer att jag vill flytta till malmö.. men äh. längre fram.
är i alla fall himla glad över att jag har världens finaste systrar.