JUNO


alltså puss. är redan totally in love
kul att lämna den här flickan i fyra dagar nu när jag ska till berlin. hehe.
ser jättefram emot 12 timmar med tåg, mmmmm.
all at sea again, and now my hurricanes have brought down this ocean rain
kan väl vara gött med variation tänkte jag..
kalium kalzium eisen magnesium mineral biotin zink selen l-carnitin adrenalin endorphin elektrolyt co-enzym carbo-hydrat protein a-b-c-d-vitamin
antingen så åker jag till berlin (ensam, och hälsar på min syrras pojkvän, haha) på onsdag kväll och tittar på patrick wolf på torsdag och äter massa god veganmat och dricker billig öl och går på inflyttningsfest och äntligen får se staden som jag redan är helt kär i, och massa sånt gött.
eller så gör jag inte det. så stannar jag hemma och typ dricker öl i göteborg. typ det gamla vanliga.
hehe. svårt val. eller?
the sandman, the brakeman and me

först.. jag bara NEJ. inte ett projekt till, conor. bright eyes är ju egentligen allt jag vill ha.
men så.. tänkte jag. fan, det KAN ju inte bli dåligt; världens bästa låtskrivare conor + mike mogis + m. ward + yim yames från my morning jacket.
och det är det inte heller. det är fint, såklart.
måste nästan till stockholm i november och se dem live. conor är ju så fin så man kan dö.
http://open.spotify.com/album/5IYzvGYq475r52HxDuWU58
why does nothing ever turn out like it should?
det här är nog mitt favoritklipp i hela världen.
danny elfman och tim burton kan typ inte vara verkliga, dom är för bra för det.
puss
TRUE BLOOD
jag såg färdigt andra säsongen av true blood förut. så.jävla.grymt.
och ändå sitter jag här nu, och tittar på avsnittet som går på tv idag, haha. besatt.
ride a white swan

jag är lite smått kär i evan rachel wood.
vill ha hårfärgen också.
I’m chained to the wall, I have nothing at all, and my eyes look into the sunset, thinking of better things to do, like a monkey in a zoo
mitt tangentbord är helt blött och jag vet fan inte vad jag ska skriva
hösten har börjat på riktigt nu. tårar varje dag, sömnlöshet och kyla.
åh orkar inte med det va
youme knows what meyou wants, meyou knows what youme wants, and it's granted

frankenstein love
running water
what are you running from?
you always seem to be on the run
and you never change
no matter what you do
you always wind up the same
never knowing where you go
always running
never stopping to see where you are at
never looking back
nothing seems to slow you down
running water
running water
what are you running from?
you always seem to be on the run
you always seem to be on the run
haha, daniel johnston du är så fin
gott
mickey knox säger:
imorse
så åt jag larver till frulle
jakob säger:
haha, NÄ?!
mickey knox säger:
JO
vilken vegan va?
hahahah
nä men jag vet inte
det låg en på min tallrik
jakob säger:
och då åt du upp den? hahahaha?!
"oj, en larv på min tallrik! bäst jag äter opp den!"
mickey knox säger:
hahahah
ja men just så
nämen alltså jag vet ju inte, det kan ju ha varit fler än en?
som hamna i min mage
den va i knäckebröt
jag gillar nog fiol-spelande killar.




it's just a jump to the left, and then a step to the right, with your hands on your hips
när jag sitter hemma och har tråkigt, brukar jag titta på det här. (ja eller helt hela filmen - ÄNNU BÄTTRE)
peppen liksom
(ok klippet e askonstigt i början men jaja)
i am a baby in my universe, i'll live forever
för övrigt har jag ingen lust att vara i göteborg nu överhuvudtaget. hade gjort allt för att vara i stockholm nu för det här är så jävla tråkigt. eller malmö. eller hos malin i norge. eller berlin typ helst av allt, fan jävla jobb va.
åker iallafall till stockholm nästa helg (kom på att jag faktiskt missar håkan på liseberg, det är ju faktiskt tradition..) men varför göra sånt man tidigare gjort varenda år, när man inte gör det ihop med alla dom man vill?
inte en jävel bor ju kvar här nu. typ.
jag har bestämt mig för att jag iallafall vill vinna 55 stycken väldigt fina rosetter (hehe, aint gonna happen men vafan!), det kan man göra här: http://moa-fatamorgana.blogspot.com

WIR SIND DIE ROBOTER
det här är så jävla snyggt och jag blir så arg på mig själv att jag inte åkte till arvika 2004 (ok, jag var 14, men liksom jag åkte ju året efter så varför åkte jag bara inte diiiiit 04 också)
jag hatar att jag känner flera stycken som har fått se det här live. jag är så avundsjuk som man kan bli.
och det känns ju inte riktigt som att jag kommer få chansen att se dom live någonsin?
hatar att man är född i fel tid
till vildingarnas land
så himla vackert att jag dör. jag längtar som en galning.
så himla himla klumpig.
jag kan uppenbarligen inte göra någonting utan att såra antingen mig själv eller någon annan.
you're not you, you're not you anymore
look out your window, I'm on your street
jag kan inte för mitt liv förstå hur kings of leon kunnat göra en så fruktansvärt usel låt som use somebody. jag vill skrika och hålla för öronen varje gång jag hör den. jag klarar verkligen inte av den.
den låten är så LITE kings of leon det kan bli. blir galen.
ska lyssna på youth & young manhood nu (som för övrigt är med på min lista över album som jag kan lyssna på minst hundratusen gånger), och tänka på the good old kings.
raderade förresten only by the night-albumet från min dator nu också. hehe.
will you still need me, will you still feed me, when i'm sixty-four
liksom, ingen musik. inga ljud, ingenting.
man hade ju fått titta på massa film istället, men liksom, vad är en film utan ljud? soundtracket gör ju ofta halva filmen.
nej jag hade nog hellre dött tror jag. eller blivit blind. eller?
jag vet inte.
tänk om man ställdes inför ett sånt ultimatum, vad hade man valt
ska nog inte tänka på det så mycket för jag antar att det inte är något som är särskilt aktuellt ändå after all
KAFFE
jag har ju varit beroende ett bra tag nu, men har ändå klarat av att vänta några timmar med att dricka på morgonen.
liksom, på jobbet har jag kunnat vänta tills vi ska fika, dvs efter cirka tre timmar. nu pallar jag inte ens en timme. idag höll jag dock ut till 6.30, haha.
sjukt jobbigt. det känns som huvudet ska ramla av kroppen och att jag ska somna i vilken sekund som helst. ögonen går liksom inte att hålla öppna och huvudet bara bankar.
vilken jävla drog. men det är ju så gott, så det är ju värt det.
människokroppen är så himla konstig. min kropp bara bråkar med mig hela tiden. haha, liksom, 19 år och två fingrar som är typ förstörda, knäna är totalt urflippade, överansträngda handleder & benhinnorna mår inte jättebra. & justja, mitt ben krampar skitläskigt ibland efter att jag bröt det en gång (haha linnea vet hur läskigt det ser ut). undrar hur man mår om sisådär 50 år.
ÄLSKAR KROPPEN!!!!!!